UX, embodiment och träffsäkerhet i pingis

Vad jag gjort

Kroppslig konceptutforskning, storyboard, fysisk/digital prototypning. Prototypen byggd med Playstation Eye och OpenCV i Visual Studio.

Kund

eget projekt

Länkar

Video av prototypen Visa scenario (pdf)

Bakgrund och syfte

Det här projektet började som ett sätt att utforska kroppslig interaktion, rumslighet och träffsäkerhet i ett fysisk–digitalt spel inspirerat av projektet PingPongPlus (MIT) men med en annan teknisk lösning. Jag ville undersöka hur spelaren kan använda hela kroppen – inte bara armar och ögon – för att hitta timing, riktning och mening i uppgiften.

Syftet var att:

utforska hur digitala målområden på ett pingisbord kan skapa nya typer av träffutmaningar
undersöka kroppslig mening – varför någon skulle vilja spela detta och vad som känns utvecklande
testa om ett projicerat, rumsligt system kan skapa en känsla av fysisk närvaro och spelglädje
lära genom embodied prototypning: att förstå konceptet genom att gestalta och testa, inte bara analysera
lära hur design av digital teknik i annan än den traditionella formen med tangentbord och skärm kan gå till

Projektet gjordes under kort tid och fungerade som ett experiment i hur fysisk träffsäkerhet och digital feedback kan kombineras.

Video av prototypen

Här visas en video av det interaktiva pingisbordet i användning.

Koncept

Konceptet var ett enkelt projicerat pingisspel där spelaren dels fick projicerade fartlinjer för att förändra upplevelsen och dels skulle slå en boll mot visuella målområden på bordet. Dessa mål ändrade plats beroende på träff, vilket skapade en hybrid av digital respons och fysisk handling. Tanken var att skapa:

ett spel där kroppen styr digital teknik genom rörelse och riktning
ett rumsligt system där feedback ligger i rummet, inte i en skärm
en upplevelse som uppmuntrar rörelse och tränar träffsäkerhet på ett meningsfullt och lekfullt sätt

Storyboarden – utforska mening, rumslighet och kroppslighet

Den viktigaste metoden i början av projektet blev storyboarden. Den användes inte för UI-flöden, utan för att känna in den kroppsliga meningen” i konceptet. Genom storyboards utforskade jag:

varför någon skulle vilja spela spelet – t.ex. träningsmoment som kantbollar och precision
vilken typ av fysisk upplevelse spelet borde ge
hur rummet och kroppen tillsammans skapar spelbarhet

I praktiken blev storyboarden ett sätt att “känna sig in” i användarnyttan och spelkänslan innan tekniken kom på plats. Den gav också en tydlig riktning för hur prototypen behövde byggas för att få rätt fysiska förutsättningar.

Prototypen och testningen

Prototypen bestod av ett vanligt pingisbord med projicerade mål. Systemet gav visuell feedback när bollen träffade ytan, vilket gjorde att spelet fungerade i sin grundidé. Vid testning dök en oväntad effekt upp:

Användarna började leka på andra sätt än planerat

de blåste på bollen för att styra den
de knuffade bollen istället för att spela traditionell pingis
de hittade små improviserade lekar för att “klara” målområdena

Detta skedde eftersom bordet var för litet för att spelet skulle fungera i full fart. Precisionen blev för svår, vilket gjorde att kroppen hittade nya, fantasifulla vägar att skapa mening. Det här blev en viktig insikt: om ett embodied system är för svårt, så skapar spelaren egna regler genom kroppen.

Bild från projektet – Storyboard

Storyboards skapades för att förstå mer av projektets mening.

Från ett av de storyboards som skapades för att förstå mer av projektets mening.

Bild från projektet – Fartlinjer

Fartlinjer projicerades under bollen för att utforska om och hur det påverkade spelets mening

Bild från projektet – Egna lekar

I mer avancerade spelmoment, såsom när Pong projicerades på bordet och styrdes mha bollens fartstreck, kunde det bli för svårt. Då började spelarna hitta på egna lekar.

Spelarna började blåsa på bollen istället för att spela med racket.

Resultat och lärdomar

Storyboarden gav viktig initial förståelse

Den visade varför spelet var intressant, hur det kunde kännas och vilken typ av fysisk mening det skapade.

Kroppen hittar alltid en väg till lek

När systemet är svårt uppstår improviserade beteenden – vilket är nyttigt att observera i embodied UX. Kroppslig UX innebär att designa för system som tar plats i rummet, och även att designa utifrån spelarnas kroppar och förkunskaper.

Rummet är en avgörande designparameter

Pingisbordets storlek styrde hela upplevelsen och visade hur begränsningar snabbt ändrar spelkänslan.

Embodied prototyper är lika mycket rörelse som teknik

Det handlar om att gestalta rum, rytm, träffytor och mening – inte bara logik och regler.

Sammanfattning

Det här projektet blev ett snabbt men värdefullt experiment i hur kropp, rum och digital feedback kan samspela i ett litet spel. Storyboarden gjorde det möjligt att känna in användarnyttan och kroppsligheten innan den mer fungerande prototypen skapades. Prototypen visade hur människor skapar mening genom lek. Tillsammans gav de en tydlig inblick i hur embodied UX kan formas, även i små och tidiga projekt.

Del av min serie av embodied-UX-experiment. →